Ungdomsföreningen i Pensala har sina rötter i den nykterhetsförening som bildades den 29 juni 1905. Initiativtagarna till föreningen var Johannes Södersved och Edvard Blomkvist. Föreningens första styrelse fick följande sammansättning: ordförande Johannes Kempe, viceordförande Edvard Blomkvist, sekreterare Hanna Kempe, kassör Mårten Pott och övriga styrelsemedlemmar blev Anna Blomqvist, Maria Kempe och Johannes Södersved. Till föreningen anslöt sig genast 29 medlemmar, varav 9 var barn under 16 år. Föreningen höll regelbundet möten i olika lokaliteter, för det mesta på folkskolan men även i bönehusets serveringsrum eller i Anders Karvs gamla gård. Föreningen rönte en hel del motstånd bland befolkningen. Ett starkt stöd hade dock föreningen i församlingens kyrkoherde Gustav von Essen (f 1843, d.1917), som flera gånger deltog i föreningens möten med att hålla föredrag.

Anslutningen till föreningen var god och efter några år var medlemsantalet upp i 70 personer. År 1907 började föreningen ge ut tidningen "Myran" och dess första redaktör blev Alfred Lindholm. på ett möte i december 1909 beslöts att föreningen skulle ombildas till en ungdoms- och nykterhetsförening för att fä ett större antal ungdomar engagerade. En kommitté tillsattes att utarbeta nya stadgar. På årsmötet den 6 januari 1910 granskades förslaget till nya stadgar och efter en livlig diskussion beslöts att ombilda nykterhetsföreningen till en ungdoms- och nykterhetsförening, vilken senare fick namnet "Framåt". Den nya föreningens första styrelse fick följande sammansättning: ordförande Edvard Blomkvist, viceordförande Johannes Södersved, sekreterare Maria Pott, vicesekreterare Alfred Lindholm, kassör Anna Blomqvist och övriga ledamöter blev Johannes Kempe, Jakob Kellman, Otto Mickelsbacka och Edit Blomkvist. Suppleanter blev Anna Aspnäs och Anselm Sandström. Enligt de nya stadgarna skulle föreningen hålla fyra nykterhetsmöten i året och ungdomsavdelningen ett möte i månaden. En skild barnnykterhetsförening började även arbeta under namnet "Hoppets Här".

Föreningens första större uppgift blev att skaffa en egen lokal för sin verksamhet. Genom emigration blev Anders Frilunds gård till salu och i april 1910 inköptes gården för 2350 mk. 1 de små rummen i gården spelades teatrar och hölls möten. på gårdsplanen byggdes en dansbana. Arbetslusten var stor bland medlemmarna på julannandag 1911 hölls ett medlems- och byamöte där det beslöts att en festsal skulle tillbyggas. En byggnadskommitte tillsattes. Arbetet påbörjades ganska snart med att lägga stenfoten. på fastlagstisdagen var det stocktalko, då mycket virke och stockar skänktes av byborna. Timringen av tillbyggnaden utfördes på entreprenad av K.J Kellman. Bygget framskred raskt och den 15 september kunde samlingshuset invigas. Folkhögskolan Breidablick var förlagd till ungdomslokalen för läsåret 1913-14 och det upprepades läsåren 1937-38 och 1947-48. Största delen av eleverna under dessa år var pensalabor. 1 mars 1912 bildades Pensala Sångkör av folkskolans nye lärare Artur Söderlund. Sångkören deltog i sångfester runt om i landet och uppträdde vid lokala fester. Efter Artur Söderlunds bortflyttning från orten har sångkören letts av Lise Byman, Rafael Westerberg, Alfred Lund, Artur Frilund och Yngve Lund. Idrotten har också omhuldats av föreningen. De första protokollförda tävlingarna är från 1914. En gymnastikklubb var en tid verksam och utgjorde en förberedelse till skyddskåren.

1 januari 1929 beslöt föreningen att det gamla samlingshuset, som hade blivit för litet och omodernt, skulle rivas och ett nytt byggas. En byggnadskommitte tillsattes som fick i uppdrag att verkställa byggnadsarbetet och i slutet av 1930 stod den nya ungdomslokalen färdig. Den första officiella samlingen var julfesten den 27 december 1930. Tomtfrågan ordnade sig också bra. Arrendetiden för tomten var ute, men mantalsägarna beslöt att låta avskilja tomtplats och sportplan för föreningen, så att när skiftesregleringen 1935 var färdig hade föreningen tomt och sportplan gratis. Efterkrigstiden börjar med en period som far betecknas som en av de livligaste i Pensala UF:s historia. Teaterverksamheten fortsatte att blomstra långt in på 1950-talet. Man spelade också kabaréer och var därmed en av föregångarna inom den svenskösterbottniska revytraditionen. Dansverksamheten var också en viktig föreningsaktivitet så länge de små dansplatserna kunde hävda sig. År 1945 uppstod igen diskussioner om hur man skulle fa bättre med utrymmen i lokalen. Frågan diskuterades på årsmötet 1945 och på ett följande möte, där det enhälligt beslöts att bygga om lokalen. Sigfrid Häggblom hade gjort upp ritningar, vilka godkändes. Man ordnade stockuppbörd och införskaffade en del byggnadsvirke. Men hur det var så uppstod med tiden splittring byggnadsfrågan. Man kallade till ett nytt möte och där beslöts att inställa ombyggnadsarbetet. Mot slutet av 1950-talet kan man märka en avmattning i PUF:s verksamhet i och under 1960-talet verkar föreningen bara på papperet. Förutom sämre tider drabbades byn rätt hårt av emigrationen. Dessutom blev ungdomslokalen allt mera otidsenlig.

Impulsen till uppryckning skedde i början av 1970-talet. Vintern 1973 meddelades det att en amerikaemigrant från byn hade ihågkommit föreningen i sitt testamente. Man blev tvungen att välja ny styrelse och väcka liv i ett föreningsliv, som då hade legat nere i ett tiotal år. Man gick miste om arvet, men ungdomsföreningen levde upp på nytt. Ungdomslokalen renoverades och blev klar 1975. Man drog också igång en verksamhet som var allra livligast åren 1975-76. I dagens läge är föreningslivet något stillsammare än vid renoveringen, men en hel del av intresset från den tiden lever ändå kvar. Verksamheten handlar mest om olika aktiviteter för ungdomar såsom bordtennis och innebandy. Man spelar även fotboll. Ungdomslokalen används också av andra organisationer vid deras festtillfällen, kurser och byfester typ "Pensala-dagen".